Fezten

måndag 22 november 2010

Den tysta, naggande oron

En vän till mig stod idag i valet och kvalet om huruvida han skulle börja gilla en sida på Facebook som går ut på att man ska fria männen bakom the Pirate Bay. Vad man än tycker om nyttan med sådana sidor, så är det ändå ett steg i rätt riktning att han tar ställning i den här frågan.

Han beslutade sig dock för att inte trycka på Gilla-knappen. Inte för att han inte tyckte så, utan för att "då kanske de börjar kolla min dator".

Man kan väl säga vad man vill om denna paranoia och den tekniska orimligheten i att "de" skulle kolla någons dator för att denne tryckt på en gilla-knapp på Facebook.

Men det är ändå en skrämmande insikt: 

Tänk att det i Sverige idag finns människor som funderar över huruvida de vågar uttrycka en åsikt i en fråga, i rädsla för att det ska leda till någon form av repressalier. Diffusa repressalier, men ändock. 

Tänk att det i Sverige idag finns människor som bestämmer sig för att det är säkrare att vara tyst, på grund av hur lagar och myndigheter har förändrats under de sista två-tre åren. 

Tänk att det i Sverige idag, trots detta, är på väg ytterligare långtgående och bolagsbeställd lagstiftning som ytterligare kommer öka den här tysta, naggande oron.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar